But tonight you've presumed too much

Hades har ankommit byggnaden! I sju dagar har jag försmäktat i ingenmansland men är nu åter i civilisationen. Klagar dock ej, det har varit ett fruktat skönt avbräck från Tillvaron men det HADE ju kunnat få skina sol mer än tre av sju dagar. De första två dagarna var jag min vana trogen en okontaktbar zombie som sov även när jag såg ut att inte sova. Fan alltså, det är tur att jag omedvetet lyckas hålla den där fullständiga utmattningen från mig tills jag kommer upp dit, för det vore helvetiskt att tvingas jobba i det där tillståndet av katatoni. Eller vid närmare eftertanke; om jag hade nåt vettigt sätt att koppla bort jobbet på hemmaplan så skulle kanske inte den obligatoriska semesterkoman inträda varje år.

Jag sover alltid bra i Byn vars namn rimmar på synonymer till fisen och röven, men drömde för ovanlighetens skull något som gränsar till mardrömmar i några nätter. Typ Den Ursprungliga Ondskan är mig i hälarna och dyker upp på platser och i skepnader som jag aldrig kan ana och liknande. En natt hade Ondskan Sean Beans ansikte, (bara en sån sak!) men tvärt emot vad man kan tro var inte mindre obehaglig för den skull. De senaste nätternas drömmar har haft den röda tråden Saker man längtat efter som inte blir som man tänkt sig; också det ett högst frustrerande och stressande tema. Jag vaknar alltid med en vag känsla av otillfredsställelse efter en sån dröm och det tar ett tag innan eftersmaken försvinner.

Hann klämma nästan 9 böcker på de här dagarna om man räknar upp- och nerresan.

Gotiska av Torbjörn Nilsson och Patrik Svensson Jag är ju en språkvetenskapsnörd av mycket hög rang, och tänkte därför att det vore lajbans att förkovra mig i det sedan länge utdöda östgermanska språket gotiska lite semesterslött sådär. Om vi säger så här: jag fick vad jag begärde och mer därtill, nämligen en regelrätt lärobok i det ädla språket, komplett med textprover och ordlista. Tabeller över verbböjningar i alla numeri och personer samt kasusböjningar för substantiv och olika typer av pronomina (varav jag skam till sägandes aldrig riktigt lärt mig betydelsen av ungefär hälften, studier i både klassiska språk och svensk grammatik till trots) blev dock för mycket till och med för mig, så jag skummade igenom stora delar av boken. MEN riktigt intressant var det på sina ställen! Jag får alltid mysrysningar efter ryggraden av jämförande lingvistik, omljud och andra språkliga njutbarheter och är man bara en smula slängd i ämnet indoeuropeiska språk så kan man inte undgå att se en hel del likheter med många av de moderna europeiska språken även när de inte pekas ut av författarna.

Spanska sjukan av Gina Kolata En utförlig beskrivning av Spanska sjukan och jakten på viruset som orsakade den från 2000; långt före svininfluensan men i kölvattnet av fågelinfluensahysterin. Nu har jag läst så pass mycket om Spanskan att jag tyckte en del var gammal skåpmat (särskilt med tanke på att den skrevs för en amerikansk publik där den tydligen inte satt samma spår i det kollektiva medvetandet som den gjort här och alltså inte med jämna mellanrum diskuterats i böcker och andra media) men jag fick reda på en massa nytt ändå. Inte minst var det spännande att läsa om de länge fruktlösa försöken att isolera smittämnet och allmänt om epidemiologi.

Sista evangeliet av David Gibbins Lättillgänglig action på det slitna men fortfarande medryckande temat Jesu lära var inte ALLS vad katolska kyrkan förvrängt den till samt hjält* som hittar bevis på detta och får fan för det innan sanningen till slut kommer fram. I denna bok är det ett gäng undervattensarkeologer som dels hittar resterna efter aposteln Paulus förlista skepp utanför Sicilien och dels kommer på spåren en hemlighet som rör en av romarrikets mer välkända kejsare. Sibyllan i Cumae och den keltiska krigardrottningen Boudica är andra viktiga aktörer i denna stundtals långtråkiga men ändå fantasieggande historia.

Fru Marianne av Victoria Benedictsson Om inte bondsonen Börje Olsson vore en karaktär i en roman så skulle han fan ha en given plats på min GILF-lista! Med det sagt så kan jag upplysa om att det här var tredje gången jag läste den här berättelsen, och den blir bättre för varje gång. Borgardottern Marianne Björk får ett besynnerligt och mycket rakt på sak ställt friarbrev från herr Olsson på bokens första sida. Hon är en bortklemad och kokett flicka som inte får det helt lätt att anpassa sig till det liv som bjuds på gården Tomtö, men Börje är en kärleksfull make och tar hennes later med ro i hopp om att hans unga hustru med tiden ska komma att tycka om lantlivet lika mycket som han. Det hela kompliceras dock när hans barndomsvän Pål dyker upp och för med sig mer än en liten fläkt av det liv som Marianne traktar efter och som hon läst om i en oändlig mängd av missromaner.

Grannsjälar av Charlotte Ekbom I ett hus på Föreningsgatan 8 i Västerås bor den nyinflyttade, olyckliga tvåbarnsmamman Hedvig, den ensamma pensionären Judit och den labile studenten Elliott. De har alla kors att bära och hanterar dem på olika sätt.

Var det inte mer än så här?

Om man inte kan lita på den som står en närmast, vem kan man då lita på?

Plötsligt gör man något som definierar en för livet.


Och sen?

Min egen väg av Prinsessan Birgitta Ja, hrm, för att vara antirojalist hyser jag ett ovanligt starkt intresse för kungahuset, därav denna katt bland hermelinerna i årets semesterläsning. Det här är hur som helst en småputtrigt trevlig liten biografi, skriven i en på gränsen till olidligt käck ton men ändå godis för en garderobsskvallerkärring som jag.

Själens osaliga längtan av Audrey Nifenegger Jag älskade hennes förra bok Tidsresenärens hustru och var rätt spänd på om hon skulle kunna få till en lika fängslande historia igen. Och jodå, det gjorde hon med den äran! Tvillingarna Julia och Valentina ärver sin moster Elspeths våning i London med vidhängande underliga villkor. Tvillingarnas mödrar är också tvillingar men har inte haft någon kontakt sen innan flickornas födelse. En märklig historia nystas upp. För någon som inte ens har ett "vanligt" syskon är det fascinerande att läsa om det både trösterika och kvävande samspelet flickorna emellan, för någon som är intresserad av det extraordinära är det fascinerande att läsa om hur livet och döden kanske inte är vad man tror att det är och för någon som är intresserad av att läsa om hur människor hanterar förluster är det gripande att läsa om hur Elspeths käraste Robert hanterar förlusten och det som kommer efter och om hur korsordskonstruktören Martin till slut lider den ultimata förlusten till följd av sin OCD.

Kryptan av Kate Mosse En krypta i en skogsglänta på ett gods i Languedoc och en underlig tarotkortlek spelar huvudrollerna i denna berättelse. Aktörerna som för den framåt är 17-åriga Leonie som kommer till godset Domaine la Cade vid 1800-talets slut och debussybiografen Meredith som kommer till samma ställe vid 2000-talets början. Slumrande krafter väcks till liv av flickan Leonie och ringarna på verklighetens yta påverkar även Meredith, över 100 år senare.

Doktor Zjivago av Boris Pasternak Filmen med Julie Christie som Lara och Omar Sharif som doktorn är en av mina absoluta favoriter. Boken är en smula trögläst; jag började på den förra semestern men orkade inte läsa klart den. Nu fick jag dock slut på läsning och tog itu med den på nytt. Jodå, det är en storslagen historia som förtjänar att berättas, men det vete sjutton om jag inte tycker att den gör sig bättre på film där man ser gatorna, våningarna, gränderna, naturen, vidderna, stugorna och det går lättare att åskådliggöra det armod och de våndor som nationen gick igenom när bolsjevismen skulle genomdrivas till varje pris. Kärlekshistorien mellan Lara och Jura har jag svårare att se storheten i eftersom jag blir barnsligt arg på att de båda är otrogna, samtidigt som de hävdar att de älskar sina makar intill döden... dubbeltänk gillas inte!

You wasted your life on grandeur and style

Dagens antioutfit:

Tunika: H&M via Tradera. 2006.

Brallor: Indiska. 1993 (nu börjar jag komma ner i sedimentlagren hära...).


You say that the day just never arrives

Jag tjuvstartade semestern redan i torsdags eftersom jag inte började jobba förrän kl 12.45 i fredags. Hann jobba undan det mesta och lämnade ett märkligt städat skrivbord när jag gled hem. Klev dock upp hyfsat tidigt i fredags morse eftersom jag skulle cykla ut på Råby och vattna päronas blommor. Blev klar fortare än jag trott, så när jag kom ner på stan gick jag till Myrorna en sväng och hittade en otroligt stilig klänning och ett par shorts i äppelknyckarmodell. Fixade till klänningen litegrann, drog en resår genom halslinningen så att överdelen skulle sitta lite bättre och kortade av ärmarna. Funderar på om jag ska sy på fickor frampå också av ärmtyget, men det får bli senare. Sen blev det proviantering inför kvällens grillsamkväm hemma hos J; sojakorv, lök, cider och folköl. Vilken fest va? :D

Väl på jobbet snurrade det på som fan. Trodde jag bara skulle kunna gå dit och ta mitt pass i infodisken mellan 13-16, men det hade ringt en man tidigare på dagen som ville titta på en grej från ett av stiftsmagasinen. Där finns bibliotekets äldre samlingar av handskrifter, krigsbyten, inkunabler och även en del gamla böcker som hör till Västmanlandssamlingen. Det som står där är inte till hemlån och ofta sällsynt och värdefullt, så därför har vi en del säkerhetsföreskrifter som man måste hålla på och fippla med; göra i ordning ett lånekvitto som frågeställaren ska skriva under för att få tillgång till boken, låsa in boken i ett kassaskåp i närheten av infodisken, skriva mejl med instruktioner till de som har pass när personen kommer och ska kolla på grejen så att de vet vad som gäller och vem som kommer etc. Egentligen hämtar vi inte upp grejer sådär direkt heller utan till dagen därpå, vilket beror på att vi bara är några få som har nyckel till dessa magasin och kanske inte alltid har tid och på att en del material är lite svårt att hitta, eller så kan frågan vara luddigt ställd så att vi själva måste försöka räkna ut vad som kan vara av intresse för frågeställaren. Hur som helst gjorde jag ett undantag eftersom det var en rätt enkel grej att plocka fram och det nog hade tagit lika lång tid att mejla en lägesförklaring till kollegan A som kommer tillbaks på måndag och som i nödfall kan hämta grejer i de här magasinen.

Och så var det lite "gå på semester"-grejer som jag glömt göra, ställa om några funktioner i datasystemet till en kollega som kommer tillbaks vecka 30, fixa ett automatiskt frånvaromeddelande på jobbmejlen, avsluta några mejlinglistor så att alla Sveriges bibliotekarier ska slippa få mitt automatiska frånvaromeddelande... och så var det en dam som mejlat till stadsbibblans allmänna mejladress med en fråga om vi ville ha en massa "gamla" böcker som hon inte kunde ha kvar. "Gamla" i detta sammanhang betydde 20-60-tal, vilket i biblioteksvärlden är lika med varken gamla eller nya nog för att vara intressanta. Dock fanns det en del hembygdslitteratur bland böckerna, så det föll på min lott att författa ett diplomatiskt mejl där jag förklarade att allt utom hembygdslitteraturen är av ringa intresse för oss, men att hon kunde kolla om KB eller Mälardalens högskola vill kolla på böckerna. Tur att det inte var så himla mycket att göra i infodisken, annars hade jag utvecklat multipla personligheter av att försöka hinna med allt samtidigt.

När klockan slog 16 pös jag iväg från disken illa kvickt, samlade ihop mina grejer och gick ner till Punkt för att möta L&B och åka ut till J för en kväll av mat, dryck och svammel. Vi hade en sån där skön kväll som man gärna vill ha fler av men sällan kommer sig för att fixa till. Rättning mittåt på den punkten! Var hemma igen vid halv två och somnade som en sten. Igår mådde jag förvånansvärt bra, vilket jag nog kan tacka de 5 liter vatten för som jag hällde i mig parallellt med rusdryckerna.


GILF VI

Den sjätte GILF:en kommer här. Jag tror jag talar för heterosexuella kvinnor och homo- och bisexuella män världen över när jag ställer följande fråga till Carrie i Sex and the city:

HUR I HELVETE KUNDE DU VÄLJA DEN JÄVLA FJANTEN BIG FRAMFÖR DETTA GENOMSNÄLLA PRAKTEXEMPLAR???

(och nu skiter jag i det faktum att Aidan inte finns på riktigt, jag är upprörd ändå. Eller det är väl seriens kretiner till manusförfattare som borde få lida för sitt idiotiska påhitt som bara spär på myten om att alla kvinnor EGENTLIGEN vill ha män som är känslomässigt omogna renoveringsobjekt som gör dem illa och behandlar dem som skit)

JOHN CORBETT.

                                                                  

Bilderna kommer från Melrosejewelers, Accidentalsexiness och tvguide.com.

And these are the ways on which I was raised

Senaste...

Låt du hörde:
 Saint Etienne - Soft like me.

Film du såg:
 Senaste hela filmen jag såg var nog en otroligt märklig fransk film om en dystopisk stad under jorden. Minns inte vad den heter.

Mat du åt:
Müsli, banan, kiwi och sojamjölk.

Känslan:
Längtan.

Resa: Till L i Estocolmo i mitten av juni.

Glädje:
Igår när jag, J, L och B satt hemma hos J och svamlade om livets väsentligheter i den ljumma sommarkvällen.

Dröm:
 Jag kommer inte ihåg vad jag drömde inatt, värmen suger ut drömmarna ur huvet på mig...

Person du träffade:
Min vän B.

Personen du pratade i telefon med:
Mamma.

Personen du fick sms av:
Min vän B.

Gången du åt 7-eleven korv:
Jag har aldrig ätit 7-eleven-korv.

Gången du var utomhus:
 Inatt när jag åkte hem från J. Om man inte räknar nyss när jag åt frukost på balkongen.

Gången hela din familj åt middag tillsammans:
Det var nog när mamma fyllde 65 i slutet av april.

Saken du köpte:
Ljuslila bomullsklänning i 60-talsmodell på Myrorna.

Allmänt:

Ska bli skoj:
Att åka till Stället vars namn rimmar på synonymer till fisen och röven och sen till Sthlm och hälsa på L&E. Ja, semester är väl ganska skoj rent allmänt skulle jag faktiskt kunna drista mig till att säga.

Ska inte bli skoj att:
Att sitta på buss&tåg i femtielva timmar och få vätskebrist för att jag hatar att gå på äckliga buss&tågtoaletter och därför undviker att dricka vatten under resan.

Sparar till:
Ingenting. Lägger bara pengar på hög utifall att. Unnar mig dock lite VARDAGSLYX (som det heter...) ibland i form av t ex ett par nya, dyra skor, en fin 50-talslampa eller ett par nya solglasögon.

Pålägg som gäller:
tartex och sojaost och saltgurka.

Önskar att jag var bättre på:
Att tycka motion är roligt. Att inte absorbera negativ energi. Att gilla att prata inför folk.

Dagens dryck:
Vatten.

Vad saknar du:
 Oftast ingenting. Ibland lite mer action.

Tre band/artister:
MORRISSEY, Groove armada, Goldfrapp.

Vad har du gjort idag:
Vaknat, suttit vid datorn, ätit frukost, sytt på den lila myrornaklänningen.

Brukar du svära mycket:
Det är inte för inte som jag kallas vulgär.

Hur tidigt stiger du upp:
06:30 på vintern, 06:40 på sommaren.

Vad ska du göra ikväll:
Troligen sitta vid datorn och få värmeslag. Läsa på balkongen, dona lite inför resan. Glo på tv/film. Sy lite.

Hur många timmar sover du per natt:
Helst 8 men oftast blir det nog runt 6,5-7.

Vem är snyggast i världen:
Listan finns här.

Vad är det för veckodag:
Lördag.

Bästa saken som hände mig förra sommaren:
 Pet shop boys-konserten med J och veckan i Stället vars namn rimmar på synonymer till fisen och röven.

Favoritplagg i garderoben just nu:
En grönvitrutig beyondretroklänning.

Längd:
160 cm.

Vikt:
 59-60 kg.

Byter gärna garderob med:
 Jag är rätt nöjd med min faktiskt.

Byxa eller kjol:
Kjol.

Senast utlästa bok:
Att nudda vid botten : en personlig berättelse om depression av Sally Brampton. Riktigt bra och informativ!

Mitt rum kan beskrivas som:
Återhållet vansinne.

Mig själv med tre ord (just nu):
Seg. Upprymd. Svettig.

Jag tränar:
Inte.

Jag ville bli när jag var liten:
 Kirurg, polis, präst, skådespelare, kassörska, utlandstelefonist.


I'd hate the pain and the strain all over again

Gunvald (till besökare som alltid, utan undantag, sitter kvar så länge han bara kan med sin dator när det är dags att stänga och högst motvilligt och ofta väldigt irriterat packar ihop sina grejer och larvar ut efter ca 300 tillsägelser om att det är stängningsdags): NU STÄNGER VI SERRU!

Besökare: Jaja, jag SKA gå, jag vet ju hur arga ni blir om jag inte går i tid...

Gunvald: NÄMEN PRESSTOPP FÖR FAN, ETT JÄVLA RÄTT PÅ JAG VET INTE HUR MÅNGA FÖRSÖK!!! SÅ HÄR LIGGER DET TILL SÖRRU ATT OM DU INTE PACKAR DIG IVÄG JÄÄÄVLIGT SNABBT NU SÅ SKA JAG MER ÄN GÄRNA HJÄLPA DIG UT! MEN DU JAG SKA VARA HYGGLIG OCH LÅTA DIG RINGA EN TAXI FÖRST SERRU FÖR TAR DET MER ÄN EN SEKUND TILL INNAN DU ÄR UTE SÅ LÄR DU INTE TA DIG HEM PÅ EGNA BEN!!!

There's too much caffeine in your blood stream and a lack of real spice in your life

Jaha, då är man obestridligen beroende av en utomkroppslig substans då. Jag brukar inte må attackdåligt av värme, men igår eftermiddag började jag må mer och mer tjyvtjockt. Kände mig helt avslagen och fick en huvudvärk av astronomiska dimensioner. Gick på kvällspasset kl 16, och när jag suttit där en stund började jag allvarligt fundera på hur fan jag skulle stå ut till kl 19. Jag tog en ipren innan passet, men den hjälpte föga. Till slut sa jag till kollegan H att jag skulle gå på toa, men när jag satt på muggen kände jag att jag var i akut behov av svalka. Vad gör man då när man är på ett bibliotek med icke-fungerande ventilation och det är 29 grader varmt inne? Jo, man går ner i magasinet och lägger sig på rygg på betonggolvet ett tag. Jävlar vad skönt det var! Efter ett tag började iprenen verka också och den värsta huvudvärken gick över. Jag vågade mig tillbaks till infodisken och kunde genomlida de resterande timmarna utan större vedermödor.

Imorse när jag vaknade kände jag att jag fortfarande hade ett tryck över huvudet och tänkte att nämen vad i helvete, är det så här semestern ska börja? Gå runt och må halvtaskigt pga värmen när jag borde njuta av det tropiska klimatet! MEN efter förmiddagsfikat, när jag hällt i mig den sedvanliga koppen kaffe som jag missade igår eftersom jag började kl 10 och sen hade pass hela dagen och därför inte tid att fika, så försvann mjörskenheten som i ett trollslag! Hej, jag heter Hades och är koffeinist.

Och idag har det ju varit uthärdligt varmt hela dagen, riktigt svalt på sina ställen och jag t o m frös litegrann när jag cyklade till jobbet imorse, iförd mina nya skor från Blue turtle.

Nu börjar den verkliga nedräkningen till semestern; en hel dag på jobbet kvar och på fredag jobbar jag bara tre timmar, sen är det dags för grillfest de luxe hemma hos goa J med en hel drös chica damer.

Min nyponbuske som sorgeligen massakrerades i våras har växt till sig, förresten, så nu kan jag sniffa lite bjärtnostalgi varje morgon igen!


Oh but I know what will make you smile tonight

Ibland ser jag saker i magasinet på jobbet som jag undrar lite över. Som den här skylten t ex:


Och vad innehåller då Björns hylla för rafflande attiraljer? Jo:

Ett skohorn, en blyertspenna, en whiteboardsudd och ett gammalt nummer av Metro. Kundkorgen på hyllan under tror jag inte är Björns, för den står ju inte på Björns hylla.

Hittade ett seriealbum med den anrika gamla serien Singel i stan på jobbet som jag raskt läste igenom. Jävlar vilken nostalgi! Serien gick i Veckorevyn i början av 90-talet, innan jag avgiftat mig och slutat läsa sån könsstereotypreproducerande skit, och jag tycker än idag att den var rosen som prydde gödselstacken. Långt innan Nemi och Rocky fanns Stella: rödvinspimplande, cynisk, desperat och blekfet. Lite som en kvinnlig Arne Anka. Jag klippte ut varenda stripp och läste om och om igen, det var en katharsisk känsla att läsa om en tjej som inte på minsta sätt var sockersöt och rosenröd utan faktiskt ganska otrevlig, ful och självisk. När det begav sig prydde favoritstripparna valda delar av mitt hem, men nu ligger de i ett kuvert i nån garderob tror jag. Det var en lustig känsla att läsa dem igen, nästan som nån sorts kroppsminne; det var så länge sen jag läste dem att jag inte kom ihåg dem, men ändå var det som att jag kunde dem utantill. 



Byt ut famekassetter mot Days of our lives och Jackie Collins mot Margit Sandemo så har du en bild på mig.


I was only joking when I said I'd like to smash every tooth in your head

Låntagare: Jag kan inte låna de här böckerna, för jag har en avgift på sjuttifjorton riksdaler, men jag måste verkligen ha dem för jag har prov imorgon! Vad ska vi göra?

Gunvald: "VI"??? "VAD SKA VI GÖRA"??? VI SKA INTE GÖRA NÅGONTING ALLS SERRU, FÖR SIST JAG KOLLADE VAR DET VERKLIGEN INTE MITT PROBLEM ATT DU INTE FATTAR KONCEPTET "ÅTERLÄMNINGSDATUM"!!!

On the rack I was, "easy meat", a reasonably good buy

Här skriver Henric Grubbström en jävligt tänkvärd och smart grej om sexförsäljning.

And your humour is as black as them

                                            






                                             

                                                         

                                                                       Hehehehehehehe...

Hej, jag heter Hades och har just upptäckt ett litet program som heter paint.

Annars har jag trotsat raggarhelvetet och varit på Brödet och fiskarna. Tror jag var ute så pass tidigt att de flesta fortfarande satt i sina brassestolar på Joberg och drack sin frukostfolköl. Hittade lite smått&gott iaf, bl a en marinblå chic liten väska, en grön kjol och en vit blus med röda prickar. Resten av dagen tillbringade jag på balkongen och nu funderar jag på om jag ska stryka eller om det är för varmt fortfarande. Det faktum att jag skulle kunna trycka en brödbit mot mitt ansikte istället för att slösa på smör talar för att jag borde ta en dusch och vänta med strykningen till efter kl 23, men jag är ju känd för att vara en våghals så vafan...

Pen is mightier than the sword

Man: Kan jag låna en penna?
 
Gunvald: JAVISST SERRU, INGA PROBLEM! VARSEGOD!!!*pekar på blyertspennorna vi brukar låna ut som står i ett pennställ på disken*
 
Man: Tack! *sträcker sig över disken och tar en bläckpenna som helt tydligt tillhör personalen*
 
Gunvald: JAHA MEN NU ÄR DET JU SÅHÄR VA ATT OM JAG HADE MENAT ATT DU KUNDE TA BLÄCKPENNAN SÅ HADE JAG RÄCKT DIG DEN OCH INTE PEKAT PÅ BLYERTSPENNORNA!!!! ÄR DET SÅ FÖRBANNAT SVÅRT ATT FATTA ??? Å PASSARENTE MED EN BLYERTSPENNA SÅ VET JAG ETT JÄVLIGT BRA STÄLLE SOM DU KAN KÖRA UPP DEN PÅ HÖRRU!!!

What really lies beyond the constraints of my mind?

JÄVVVLAR vilken gunvaldjeremiad jag skulle kunna rapa upp om ett telefonsamtal jag fick idag! Men jag avhåller mig från det eftersom det inte vore professionellt och det dessutom säkert skulle kunna hoppa upp och bita mig i röven när jag minst anade det.

Det värsta när jag haft oturen att råka på personer som är skitförbannade från sekund ett och tycker att allt är mitt fel så fort jag inte gör exakt vad de ber om är att jag i timmar efteråt ältar samtalet och förbannar mig själv som inte hanterade det annorlunda. Problemet för mig när det gäller såna här situationer i jobbet är att jag känner mig så sliten mellan Det Som Förväntas Av Mig I Kraft Av Mitt Ämbete (dvs att inte ta det personligt utan lugnt och sansat svara på personens frågor, anklagelser och utfall) och att veta när i helvete det faktiskt är okej även för en "serviceperson" som representerar sitt jobb att tycka att nu får det väl för fan vara nog och bita ifrån. Jag är en typ av person som behöver tydliga gränser och instruktioner när det gäller ramarna för min yrkesroll, och i situationer där det inte finns så bara dräneras jag på energi direkt eftersom det blir så jobbigt för mig att försöka förhålla mig till hur jag förväntas reagera.

Suck.

Förutom detta har det väl varit en okej dag. Håller på och gallrar på avdelning Ug så idag har biblioteket blivit ett antal fågelböcker anno 70-tal fattigare. Det är extremt varmt på jobbet vilket innebär att jag nu luktar som om jag inte sett vatten på tre veckor fastän jag duschade imorse. Måste nog ta en dusch innan jag lägger mig, annars kommer jag aldrig kunna somna. Eller så kommer jag dö kvävningsdöden inlindad i fastklibbade lakan.

Jag vet inte om det är värmen, men jag känner absolut ingen lust att shoppa! :-| Kan det vara möjligt att de senaste månadernas missbruksbeteende har gjort att mitt begär efter nya kläder faktiskt är mättat?!?! Det låter ju helt osannolikt! Om det inte går över snart så kommer jag bli riktigt orolig.

You've got nothing to say to me

Idag presenterar jag en ny kategori av inlägg, nämligen Vad skulle Gunvald ha sagt? I inläggen med denna beteckning kommer du att få ta del av (oftast obefogat) aggressiva reaktioner på frågor, attityder och beteenden som i vissa lägen och sinnesstämningar ter sig oändligt dumma och tröttsamma. Sånt jag ibland önskar att jag kunde vråla till folk utan att få sparken eller en käftsmäll. Situationerna i inläggen kommer att vara en blandning av sånt som verkligen inträffat, bokstav för bokstav, och sammanfattningar av olika situationer som tillsammans bildar ett mönster av irriterande beteendekategorier.

Först ut i denna odyssé av orimlig stingslighet:

Uppenbart datorovan man 55+ som sitter vid internetdator på biblioteket: ÖH hallå... HALLÅ! Du... jag kom till fel ställe...!

Gunvald: JA MEN DET VAR JU TRÅKIGT FÖR DIG DÅ SÖRRU ATT DU LYCKATS UNDGÅ ATT LÄRA DIG NÅT OM DATORER!!! MEN FAN, DE HAR JU BARA FUNNITS I 40+ ÅR SÅ DET KANSKE ÄR FÖR MYCKET BEGÄRT?!? OCH ETT TIPS FRÅN COACHEN HÖRRU; OM DU VÄNTAR DIG ATT FÅ HJÄLP SÅ FÅR DU NOG JOBBA LITE PÅ DET DÄR MED HELA MENINGAR SERRU, FÖR HUR FAN SKA JAG VETA VAD DU MENAR MED "KOM TILL FEL STÄLLE"??? VAFAN HAR DU AFASI ELLER?

And if you ever need self-validation just meet me in the alley by the railway-station

Om knappt 2 veckor går jag på semester, men min hjärna har dessvärre redan åkt på charter och röjer järnet på Mallis. Jag vet inte vem som installerade autopiloten i min reptilhjärna men vederbörande gjorde ett jävla bra jobb, för det är nog inte så många som märker att jag är en levande död.

I helgen var det däremot fara värt att limbiska systemet skulle ta över showen då jag på väg ut från B&B råkade på en herre som ungefär vid den här tiden förra året la in en rätt avancerad stöt på mig. Då rådissade jag honom, kan man väl säga, av lika delar förvåning och skepsis. Inte för att det var nåt fel på honom direkt, men jag blev en smula överväldigad och tog därför den feges utväg och smet hem innan vi hann byta nummer etc. I lördags var jag dock i det tillstånd av trånsjuk berusning då jag plötsligt tyckte att det vore en jättebra idé att hångla upp honom. Lyckligtvis satte mitt alter ego Den Inverterade Slampan, som ofta dyker upp när jag blir full, käppar i hjulet. Jag har grämt mig fruktat över denna superkraft genom åren, men egentligen borde jag bjuda henne på middag som tack för att hon med största sannolikhet har räddat mig från mängder av skitjobbiga situationer.

Innan mitt hormonella alkojag hann reagera såg sålunda min inre, nyktra sippfröken till att göra mig omöjlig genom att på ett ytterst fånigt vis förkunna att jag var väldigt pirum och därefter vända på klacken och marschera ut. Tur det, för jag hade nog dött av bakisångest om jag med berusad självsäkerhet hade gjort en framstöt och mötts av kalla handen. Vilket förmodligen hade blivit resultatet, eftersom jag antar att killen har självbevarelsedrift och inte tycker det är charmigt med damer som först är fjära som en grönländsk vårbris och sen när det passar kastar sig i armarna på honom. Ett år senare dessutom. Bara "Hörredu... jahartänkt på dedär du sa... förut... du... å nu känner jag såhär va att jag tycker du verkar rätt schysst ändå..." Argh, jag ryser av pinsamhet av blotta tanken.

Sen vinglade vi ner till centralen för att kliva på våra bussar, och jag tjatade sönder öronen på mina dryckesfränder L & Å om hur dum i huvet jag var som gick därifrån och hur dum i huvet jag är som alltid sumpar alla chanser till hångel. Nu måste jag säga till mitt försvar att jag inte var ensam om att vara en smula överförfriskad, så jag tror inte L & Å led alltför mycket av mitt svammel. Vi hade en riktigt, riktigt kul kväll som började på min balkong där vi högljutt diskuterade en hel massa grejer som jag nu i efterhand egentligen inte alls vill att mina grannar ska veta om mig. Förutom alla intima detaljer tror jag dessutom vi täckte det mesta från mänsklighetens motbjudande natur till äldrevården innan vi tog bussen ner på stan vid elvatiden och fortsatte våra djuplodande analyser av tillvaron i allmänhet och relationer i synnerhet inne på ett stekhett Bill&Bob.

Och igår vaknade jag kl 11.22 och kunde konstatera att det var en bra strategi att hälla i sig dubbelt så mycket vatten som alkohol, men min osedvanliga pigghet till trots tillbringade jag dagen på balkongen under mitt stiliga parasoll iförd en ANTI-OUTFIT.

                                               

                                                                                                             Klänning: Indiska 2004.
                                                                                                             Spetsshorts: Indiska 1993.                     

RSS 2.0