But tonight you've presumed too much

Hades har ankommit byggnaden! I sju dagar har jag försmäktat i ingenmansland men är nu åter i civilisationen. Klagar dock ej, det har varit ett fruktat skönt avbräck från Tillvaron men det HADE ju kunnat få skina sol mer än tre av sju dagar. De första två dagarna var jag min vana trogen en okontaktbar zombie som sov även när jag såg ut att inte sova. Fan alltså, det är tur att jag omedvetet lyckas hålla den där fullständiga utmattningen från mig tills jag kommer upp dit, för det vore helvetiskt att tvingas jobba i det där tillståndet av katatoni. Eller vid närmare eftertanke; om jag hade nåt vettigt sätt att koppla bort jobbet på hemmaplan så skulle kanske inte den obligatoriska semesterkoman inträda varje år.

Jag sover alltid bra i Byn vars namn rimmar på synonymer till fisen och röven, men drömde för ovanlighetens skull något som gränsar till mardrömmar i några nätter. Typ Den Ursprungliga Ondskan är mig i hälarna och dyker upp på platser och i skepnader som jag aldrig kan ana och liknande. En natt hade Ondskan Sean Beans ansikte, (bara en sån sak!) men tvärt emot vad man kan tro var inte mindre obehaglig för den skull. De senaste nätternas drömmar har haft den röda tråden Saker man längtat efter som inte blir som man tänkt sig; också det ett högst frustrerande och stressande tema. Jag vaknar alltid med en vag känsla av otillfredsställelse efter en sån dröm och det tar ett tag innan eftersmaken försvinner.

Hann klämma nästan 9 böcker på de här dagarna om man räknar upp- och nerresan.

Gotiska av Torbjörn Nilsson och Patrik Svensson Jag är ju en språkvetenskapsnörd av mycket hög rang, och tänkte därför att det vore lajbans att förkovra mig i det sedan länge utdöda östgermanska språket gotiska lite semesterslött sådär. Om vi säger så här: jag fick vad jag begärde och mer därtill, nämligen en regelrätt lärobok i det ädla språket, komplett med textprover och ordlista. Tabeller över verbböjningar i alla numeri och personer samt kasusböjningar för substantiv och olika typer av pronomina (varav jag skam till sägandes aldrig riktigt lärt mig betydelsen av ungefär hälften, studier i både klassiska språk och svensk grammatik till trots) blev dock för mycket till och med för mig, så jag skummade igenom stora delar av boken. MEN riktigt intressant var det på sina ställen! Jag får alltid mysrysningar efter ryggraden av jämförande lingvistik, omljud och andra språkliga njutbarheter och är man bara en smula slängd i ämnet indoeuropeiska språk så kan man inte undgå att se en hel del likheter med många av de moderna europeiska språken även när de inte pekas ut av författarna.

Spanska sjukan av Gina Kolata En utförlig beskrivning av Spanska sjukan och jakten på viruset som orsakade den från 2000; långt före svininfluensan men i kölvattnet av fågelinfluensahysterin. Nu har jag läst så pass mycket om Spanskan att jag tyckte en del var gammal skåpmat (särskilt med tanke på att den skrevs för en amerikansk publik där den tydligen inte satt samma spår i det kollektiva medvetandet som den gjort här och alltså inte med jämna mellanrum diskuterats i böcker och andra media) men jag fick reda på en massa nytt ändå. Inte minst var det spännande att läsa om de länge fruktlösa försöken att isolera smittämnet och allmänt om epidemiologi.

Sista evangeliet av David Gibbins Lättillgänglig action på det slitna men fortfarande medryckande temat Jesu lära var inte ALLS vad katolska kyrkan förvrängt den till samt hjält* som hittar bevis på detta och får fan för det innan sanningen till slut kommer fram. I denna bok är det ett gäng undervattensarkeologer som dels hittar resterna efter aposteln Paulus förlista skepp utanför Sicilien och dels kommer på spåren en hemlighet som rör en av romarrikets mer välkända kejsare. Sibyllan i Cumae och den keltiska krigardrottningen Boudica är andra viktiga aktörer i denna stundtals långtråkiga men ändå fantasieggande historia.

Fru Marianne av Victoria Benedictsson Om inte bondsonen Börje Olsson vore en karaktär i en roman så skulle han fan ha en given plats på min GILF-lista! Med det sagt så kan jag upplysa om att det här var tredje gången jag läste den här berättelsen, och den blir bättre för varje gång. Borgardottern Marianne Björk får ett besynnerligt och mycket rakt på sak ställt friarbrev från herr Olsson på bokens första sida. Hon är en bortklemad och kokett flicka som inte får det helt lätt att anpassa sig till det liv som bjuds på gården Tomtö, men Börje är en kärleksfull make och tar hennes later med ro i hopp om att hans unga hustru med tiden ska komma att tycka om lantlivet lika mycket som han. Det hela kompliceras dock när hans barndomsvän Pål dyker upp och för med sig mer än en liten fläkt av det liv som Marianne traktar efter och som hon läst om i en oändlig mängd av missromaner.

Grannsjälar av Charlotte Ekbom I ett hus på Föreningsgatan 8 i Västerås bor den nyinflyttade, olyckliga tvåbarnsmamman Hedvig, den ensamma pensionären Judit och den labile studenten Elliott. De har alla kors att bära och hanterar dem på olika sätt.

Var det inte mer än så här?

Om man inte kan lita på den som står en närmast, vem kan man då lita på?

Plötsligt gör man något som definierar en för livet.


Och sen?

Min egen väg av Prinsessan Birgitta Ja, hrm, för att vara antirojalist hyser jag ett ovanligt starkt intresse för kungahuset, därav denna katt bland hermelinerna i årets semesterläsning. Det här är hur som helst en småputtrigt trevlig liten biografi, skriven i en på gränsen till olidligt käck ton men ändå godis för en garderobsskvallerkärring som jag.

Själens osaliga längtan av Audrey Nifenegger Jag älskade hennes förra bok Tidsresenärens hustru och var rätt spänd på om hon skulle kunna få till en lika fängslande historia igen. Och jodå, det gjorde hon med den äran! Tvillingarna Julia och Valentina ärver sin moster Elspeths våning i London med vidhängande underliga villkor. Tvillingarnas mödrar är också tvillingar men har inte haft någon kontakt sen innan flickornas födelse. En märklig historia nystas upp. För någon som inte ens har ett "vanligt" syskon är det fascinerande att läsa om det både trösterika och kvävande samspelet flickorna emellan, för någon som är intresserad av det extraordinära är det fascinerande att läsa om hur livet och döden kanske inte är vad man tror att det är och för någon som är intresserad av att läsa om hur människor hanterar förluster är det gripande att läsa om hur Elspeths käraste Robert hanterar förlusten och det som kommer efter och om hur korsordskonstruktören Martin till slut lider den ultimata förlusten till följd av sin OCD.

Kryptan av Kate Mosse En krypta i en skogsglänta på ett gods i Languedoc och en underlig tarotkortlek spelar huvudrollerna i denna berättelse. Aktörerna som för den framåt är 17-åriga Leonie som kommer till godset Domaine la Cade vid 1800-talets slut och debussybiografen Meredith som kommer till samma ställe vid 2000-talets början. Slumrande krafter väcks till liv av flickan Leonie och ringarna på verklighetens yta påverkar även Meredith, över 100 år senare.

Doktor Zjivago av Boris Pasternak Filmen med Julie Christie som Lara och Omar Sharif som doktorn är en av mina absoluta favoriter. Boken är en smula trögläst; jag började på den förra semestern men orkade inte läsa klart den. Nu fick jag dock slut på läsning och tog itu med den på nytt. Jodå, det är en storslagen historia som förtjänar att berättas, men det vete sjutton om jag inte tycker att den gör sig bättre på film där man ser gatorna, våningarna, gränderna, naturen, vidderna, stugorna och det går lättare att åskådliggöra det armod och de våndor som nationen gick igenom när bolsjevismen skulle genomdrivas till varje pris. Kärlekshistorien mellan Lara och Jura har jag svårare att se storheten i eftersom jag blir barnsligt arg på att de båda är otrogna, samtidigt som de hävdar att de älskar sina makar intill döden... dubbeltänk gillas inte!

Kommentarer
Postat av: Kim

Höhöhö Kate Mosse. Höhöhö Pasternak.

2010-07-29 @ 13:57:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0