3. Never pay more for an acquisition than you have to.
Jag har alltid varit otroligt intresserad av otrevliga sjukdomar som smittkoppor, tyfus, polio, flodblindhet, aggressiva influensavarianter... Nämn en horribel infektionssjukdom och jag har antagligen läst åtminstone en artikel i en populärvetenskaplig tidskrift om den. Det är ett av mina mest framträdande nördintressen skulle man kunna säga.
Hur som helst; alla hemska, äckliga sjukdomars obestridda regent är ebola. När jag var runt 20 i mitten av 90-talet fick ebola väldigt mycket uppmärksamhet eftersom det inträffat ett antal rätt stora utbrott i några centralafrikanska länder. Resten av världen började väl bli lite orolig för att spy-, blod- och varfesten skulle sprida sig utanför gränserna till Mörkrets Hjärta sattsäga dårå.
Ungefär vid den tidpunkten kom det ut en bok som heter Het zon som bland annat beskriver hur några forskare försöker isolera smittämnet efter att man lagt märke till märkliga dödsfall i populationer av labbapor. Den beskriver också sjukdomsförloppet hos enskilda (mänskliga) patienter på ett väldigt...eh...målande sätt. Det är fanimej en av de mest spännande böcker jag nånsin läst. Och en av de vidrigaste. Första gången jag läste den var jag illamående i en vecka efteråt, skräckslagen och nedstämd på ett märkligt sätt. Det skakade mig nåt otroligt att läsa om hur en sjukdom kunde totaldemolera en människokropp på bara några dagar. Förvandla den till en sörja av blod och halvupplöst kött långt innan döden inträffade.
Givetvis har jag läst om den ca 3000000 gånger, och även om den första chocken förstås var värst så gör den mig fan fruktansvärt illa berörd än idag. Samtidigt kan jag inte låta bli, eftersom det är så vansinnigt fascinerande!
Nåväl, jag kom att tänka på den nu eftersom filmen Outbreak från 1995 går på TV ikväll. För den oupplyste kan jag berätta att den handlar om typ ebola, fast lite modifierat, och Dustin Hoffman spelar en smittskyddsläkare i armén som får ett utbrott på halsen. Jag skojar inte när jag säger att jag inte klarade av att se hela förrän långt in på 2000-talet. Minns när jag bodde i Umeå och mina sambos ville se den när den gick på TV typ 1997 eller nåt sånt, och jag var tvungen att stänga in mig på mitt rum och lyssna på musik för jag pallade inte med att ens höra när de pratade om vedervärdigheterna.
Nu ska vi se om jag blivit bättre på att palla folk som kaskadspyr blod till höger och vänster.
Hur som helst; alla hemska, äckliga sjukdomars obestridda regent är ebola. När jag var runt 20 i mitten av 90-talet fick ebola väldigt mycket uppmärksamhet eftersom det inträffat ett antal rätt stora utbrott i några centralafrikanska länder. Resten av världen började väl bli lite orolig för att spy-, blod- och varfesten skulle sprida sig utanför gränserna till Mörkrets Hjärta sattsäga dårå.
Ungefär vid den tidpunkten kom det ut en bok som heter Het zon som bland annat beskriver hur några forskare försöker isolera smittämnet efter att man lagt märke till märkliga dödsfall i populationer av labbapor. Den beskriver också sjukdomsförloppet hos enskilda (mänskliga) patienter på ett väldigt...eh...målande sätt. Det är fanimej en av de mest spännande böcker jag nånsin läst. Och en av de vidrigaste. Första gången jag läste den var jag illamående i en vecka efteråt, skräckslagen och nedstämd på ett märkligt sätt. Det skakade mig nåt otroligt att läsa om hur en sjukdom kunde totaldemolera en människokropp på bara några dagar. Förvandla den till en sörja av blod och halvupplöst kött långt innan döden inträffade.
Givetvis har jag läst om den ca 3000000 gånger, och även om den första chocken förstås var värst så gör den mig fan fruktansvärt illa berörd än idag. Samtidigt kan jag inte låta bli, eftersom det är så vansinnigt fascinerande!
Nåväl, jag kom att tänka på den nu eftersom filmen Outbreak från 1995 går på TV ikväll. För den oupplyste kan jag berätta att den handlar om typ ebola, fast lite modifierat, och Dustin Hoffman spelar en smittskyddsläkare i armén som får ett utbrott på halsen. Jag skojar inte när jag säger att jag inte klarade av att se hela förrän långt in på 2000-talet. Minns när jag bodde i Umeå och mina sambos ville se den när den gick på TV typ 1997 eller nåt sånt, och jag var tvungen att stänga in mig på mitt rum och lyssna på musik för jag pallade inte med att ens höra när de pratade om vedervärdigheterna.
Nu ska vi se om jag blivit bättre på att palla folk som kaskadspyr blod till höger och vänster.
Kommentarer
Trackback
