I was born here and I was raised here
03 – Dina föräldrar
Min mamma heter Rhea och min pappa heter Kronos. Eller nej, det gör de förstås inte, men de skulle ha hetat det om jag verkligen hade varit Hades.
Min mamma och pappa träffades när hon var 18 och han 20. Pappa kommer från en liten by på gränsen mellan Västerbotten och Ångermanland där farmor och farfar uppfostrade alla sina 11 barn i ett litet skogshemman med tillhörande jordbruk. Han hade flyttat ner hit bara några veckor tidigare när de sprang på varann på Systrarna Ericssons fik i hörnet Kopparbergsvägen/Stora gatan. Mamma är född i Örnsköldsvik men när hon var några månader gammal följde mormor efter morfar som flyttat söderut tidigare för att jobba som statare på en storgård i Tärnsjö. Efter ett tag flyttade de in till Västerås och här växte mamma upp.
När de var 30 och 32 föddes deras enda och bästa dotter, undertecknad. De var alltså tillsammans i 12 år innan jag dök upp. Jag har aldrig brytt mig om att fråga hur det kom sig att de väntade så länge med att skaffa barn, även om jag förstås undrat ibland.
Mamma är snäll och praktisk och konstnärlig. Hon är en av de snällaste människor jag mött och har ett enormt hjärta. Hon är jätteduktig på att laga mat och handarbeta. Från henne har jag ärvt min kreativitet, min med åren tilltagande vänlighet och min sociala sida.
Pappa är jovialisk och strukturerad och vetgirig. Han är stundom väldigt sprallig men anser sig vara jordnära och fantasilös. Han älskar sin hembygd och att lösa korsord. Från honom har jag ärvt mitt utseende, mitt avvaktande sätt och min benägenhet att vilja lösa problem istället för att älta dem.
Jag älskar min mamma och pappa. Jag tror aldrig jag har sagt det till dem, och de har nog aldrig sagt det till mig heller. Vi är inte så yviga av oss i min familj. Men älskar varandra gör vi.
Min mamma heter Rhea och min pappa heter Kronos. Eller nej, det gör de förstås inte, men de skulle ha hetat det om jag verkligen hade varit Hades.
Min mamma och pappa träffades när hon var 18 och han 20. Pappa kommer från en liten by på gränsen mellan Västerbotten och Ångermanland där farmor och farfar uppfostrade alla sina 11 barn i ett litet skogshemman med tillhörande jordbruk. Han hade flyttat ner hit bara några veckor tidigare när de sprang på varann på Systrarna Ericssons fik i hörnet Kopparbergsvägen/Stora gatan. Mamma är född i Örnsköldsvik men när hon var några månader gammal följde mormor efter morfar som flyttat söderut tidigare för att jobba som statare på en storgård i Tärnsjö. Efter ett tag flyttade de in till Västerås och här växte mamma upp.
När de var 30 och 32 föddes deras enda och bästa dotter, undertecknad. De var alltså tillsammans i 12 år innan jag dök upp. Jag har aldrig brytt mig om att fråga hur det kom sig att de väntade så länge med att skaffa barn, även om jag förstås undrat ibland.
Mamma är snäll och praktisk och konstnärlig. Hon är en av de snällaste människor jag mött och har ett enormt hjärta. Hon är jätteduktig på att laga mat och handarbeta. Från henne har jag ärvt min kreativitet, min med åren tilltagande vänlighet och min sociala sida.
Pappa är jovialisk och strukturerad och vetgirig. Han är stundom väldigt sprallig men anser sig vara jordnära och fantasilös. Han älskar sin hembygd och att lösa korsord. Från honom har jag ärvt mitt utseende, mitt avvaktande sätt och min benägenhet att vilja lösa problem istället för att älta dem.
Jag älskar min mamma och pappa. Jag tror aldrig jag har sagt det till dem, och de har nog aldrig sagt det till mig heller. Vi är inte så yviga av oss i min familj. Men älskar varandra gör vi.
Kommentarer
Postat av: Linda
Du borde låta din mor och far läsa det du skrev om dom idag=)
Postat av: Hades
Då skulle de tro att jag var döende! :-|
Trackback
