Sister, I'm a poet I
Poesi har väl aldrig varit min kaffekopp riktigt. Jag har för dåligt tålamod för att gräva mig ner genom flera lager av metaforer och hitta dolda meningar och se hur poeten målar en tavla med orden och... ja du fattar. Jag vill direkt känna varför ett uttryck talar till mig.
Visst har det hänt då och då att jag strupplat över någon dikt som verkligen talat till mig, men jag hörde aldrig till dem som tonårskvasiintellektuellt vältrade sig i lillgammalt förnumstiga analyser av Majakovskij eller Sonja Åkeson. Litteraturhistoria var förvisso ett favoritämne (så länge det inte handlade om skitnödiga gubbar som Strindberg, Ivar Lo eller Geijer... Odalbonden... *RYYYYYYYS*), men jag vet inte... det var väl inte rätt forum för att väcka poesislukardemonen inom mig helt enkelt.
Senare i livet har jag inte heller riktigt haft ro att låta mig uppslukas av lyriken, även om jag nog skulle uppskatta den mer nu.
Men när jag var 22 läste jag litteraturvetenskap en termin på högskolan. Vi diskuterade, dissekerade och obducerade dikterna i litteraturlistan och de fick en mening. Vi nagelfor varenda rad, utvecklade resonemang, funderade, prisade och förkastade och jag fick den tid jag behövde för att mitt sinne skulle bli mottagligt för den där särskilda typen av stimuli.
När till exempel Elmer Diktonius' Maskinsång sattes i ett sammanhang berörde den mig; jag såg alla små stigar upp genom världshistorien som utmynnat i att poeten velat skriva denna kritiska inlaga mot den eskalerande industrialismen och dess dehumaniserande effekt på människosynen. Hade jag bara läst dikten helt utan referensramar så hade jag, vid den tidpunkten i livet i varje fall, avfärdat den som pretentiös, jobbig och obegriplig.
(Diktonius serverar för övrigt en otroligt kraftfull metafor i en annan dikt, Röd-Eemeli:
hans ögon spyr eld
hans colt spyr bly
...gud vad jag hoppas att mina ögon spyr eld ibland...!)
Ja, jag lärde mig hur man ska läsa lyrik; med en totalt öppen hjärna som tålmodigt inväntar de associationer som kanske dyker upp, kanske inte. Och med en smula allmänbildning om man liksom jag är lite trög och tålamodsprövad och inte riktigt pallar att bara följa med tankeströmmen.
