And the hills are alive with celibate cries but you know where you came from, you know where you're going and you know where you belong
Å vilken härlig dag jag hade igår! Det började iofs lite irriterande med att jag vaknade en gång i halvtimmen från kl 4 och tänkte att jamen vaihelv... Vid halv nio gav jag upp försöken att få 8 timmars sömn och klev upp. Skulle hämta ett par skor hos skomakaren efter kl 14 så jag ägnade förmiddagen åt att dega på balkongen, dammsuga + diverse annat hushållsarbete samt duscha och TVÄTTA HÅRET för första gången sen lampan brakade förra lördagen. Ja, jag veeeeeet, jag är jättesnuskig som tycker att det är okej att gå med otvättat hår i en vecka men så länge det inte luktar illa eller det börjar krypa insekter ur knuten ska folk skita i det tycker jag.
Vid halvtvåtiden tog jag Röda vågen ur spiltan och rullade ner på stan. Makalöst väder, alldeles lagom varmt och ingen hemsk motvind. Stan var invaderad av ungdomsorkestrar. Var man än gick satt en orkester och spelade taffliga storbandsversioner på gamla slagdängor som Phantom of the opera eller James Bond-ledmotivet. Jag drog upp volymen på mp3-spelaren och försökte hitta alternativa rutter för att slippa skiten, men det var svårt efter som de som sagt var ÖVERALLT.
Tog en sväng på pöbelbutiken Gina tricot, där det som vanligt var proppat med folk. Hittade ett hårband bestående av tre rader svarta plastpärlor på ett reaställ. Köpte 3 st med den brutala baktanken att slakta dem och använda pärlorna i min smycketillverkning. Svarta pärlor kan man aldrig få för många av. Gjorde det strategiska misstaget att gå ut en annan väg än jag kom in, vilket ledde till att jag hittade ett annat reaställ med kläder som kostade 50 spänn. Jag brukar alltid göra osannolika fynd på såna där ställ där allt hamnar som de trendkänsliga anser vara avskrapsfnaset från förra säsongens kollektion. Igår var inget undantag. Var farligt nära att gå hem med ett par HAREMSBYXOR, trots att jag svurit en helig ed på alla mina döda och framtida släktingars själars salighet att aldrig i livet sätta på mig detta fruktansvärda plagg som totalt saknar existensberättigande. Dessa var dessutom nån sorts korsning mellan chinos och haremsbyxor, vilket spär på horribiliteten ytterligare. Till mitt försvar vill jag lägga fram att jag är otroligt svag för baggy brallor som sitter ledigt och skönt upptill, men det är ändå ingen ursäkt för att NÄSTAN köpa ett plagg som får MC Hammers garderob att framstå som ett under av diskretion och god smak. Hur som helst; jag klarade mig ur stilfällan och lämnade istället butiken med en kjol i obestämbar färg. Jag vet inte riktigt om den är ljust isblå, ljust mintgrön eller lätt silvermetallic, men det är skitsamma för snygg är den. OCH den har fickor, vilket innebär att den funkar på jobbet. Dessutom ser den lite lagom exekutiv ut, vilket ju är en look som jag av nån anledning har utvecklat en förtjusning i på sistone.
Efter en sväng på H&M gick jag till min optiker emedan jag planerar skaffa ett par solbrillor med slipade glas. På en av kedjans butiker hittade jag mina drömmars båge:
De är så OTROLIGT balla! Och det bästa är att optikern kan sätta dit sadlar vid näsan oxå så att jag slipper problemet med nedglidande glasögon eller att de kommer så nära ögonen att ögonfransarna tar i glasen när jag blinkar. Å vad jag längtar tills de är klara! Då ska jag ha på mig dem jämt, även inomhus och på kvällarna.
På kvällen gled jag ner på stan igen och äntrade B&Bs veranda med L och Å. Där satt vi i ett antal timmar och hinkade öl och filosoferade. Eftersom det var SPORT på tv (det är tydligen nåt rätt stort arrangemang som pågår just nu... jag tror det är VM i OS eller nåt...) hade man riggat upp en storbildsskärm på verandan och en nere i bistron. Lyckligtvis satt vi så långt bort från skärmen att vi slapp höra folk svagsinta kommentarer och analyser av matcherna men när det hände nåt extra anmärkningsvärt, som t ex att Zlatan gjorde mål eller nåt annat helt oväntat så utbröt förstås det obligatoriska brölandet. Då är det bara att lägga ner alla försök till samtal och vänta tills den allmänna uppståndelsen lagt sig. Ungefär som när man står och pratar med nån vid en väg och det åker förbi en långtradare eller en motorcykel eller nåt annat fordon vars motorljud man blir mordlysten av.
Efter en av alla kvällens brölsessioner suckade Å och förkunnade att hon aldrig skulle kunna ligga med nån som brölar till sport. Jag tänkte givetvis svara nåt i stil med att "nä fy fan, inte jag heller!!!!!", men var tvungen att bita i det sura äpplet och erkänna att det var ju precis det jag gjorde i fem år... Nåväl, även solen har fläckar och detta misstag ska inte upprepas igen. Om det inte handlar om en i övrigt osedvanligt het person vars personlighet jag inte behöver bry mig om. Eller Sean Bean. Sean Bean kommer undan med det mesta som jag annars föraktar.
Och idag är det urinväder och jag funderar på om jag ska börja titta på Battlestar Galactica eller fortsätta med DS9.
Vid halvtvåtiden tog jag Röda vågen ur spiltan och rullade ner på stan. Makalöst väder, alldeles lagom varmt och ingen hemsk motvind. Stan var invaderad av ungdomsorkestrar. Var man än gick satt en orkester och spelade taffliga storbandsversioner på gamla slagdängor som Phantom of the opera eller James Bond-ledmotivet. Jag drog upp volymen på mp3-spelaren och försökte hitta alternativa rutter för att slippa skiten, men det var svårt efter som de som sagt var ÖVERALLT.
Tog en sväng på pöbelbutiken Gina tricot, där det som vanligt var proppat med folk. Hittade ett hårband bestående av tre rader svarta plastpärlor på ett reaställ. Köpte 3 st med den brutala baktanken att slakta dem och använda pärlorna i min smycketillverkning. Svarta pärlor kan man aldrig få för många av. Gjorde det strategiska misstaget att gå ut en annan väg än jag kom in, vilket ledde till att jag hittade ett annat reaställ med kläder som kostade 50 spänn. Jag brukar alltid göra osannolika fynd på såna där ställ där allt hamnar som de trendkänsliga anser vara avskrapsfnaset från förra säsongens kollektion. Igår var inget undantag. Var farligt nära att gå hem med ett par HAREMSBYXOR, trots att jag svurit en helig ed på alla mina döda och framtida släktingars själars salighet att aldrig i livet sätta på mig detta fruktansvärda plagg som totalt saknar existensberättigande. Dessa var dessutom nån sorts korsning mellan chinos och haremsbyxor, vilket spär på horribiliteten ytterligare. Till mitt försvar vill jag lägga fram att jag är otroligt svag för baggy brallor som sitter ledigt och skönt upptill, men det är ändå ingen ursäkt för att NÄSTAN köpa ett plagg som får MC Hammers garderob att framstå som ett under av diskretion och god smak. Hur som helst; jag klarade mig ur stilfällan och lämnade istället butiken med en kjol i obestämbar färg. Jag vet inte riktigt om den är ljust isblå, ljust mintgrön eller lätt silvermetallic, men det är skitsamma för snygg är den. OCH den har fickor, vilket innebär att den funkar på jobbet. Dessutom ser den lite lagom exekutiv ut, vilket ju är en look som jag av nån anledning har utvecklat en förtjusning i på sistone.
Efter en sväng på H&M gick jag till min optiker emedan jag planerar skaffa ett par solbrillor med slipade glas. På en av kedjans butiker hittade jag mina drömmars båge:
De är så OTROLIGT balla! Och det bästa är att optikern kan sätta dit sadlar vid näsan oxå så att jag slipper problemet med nedglidande glasögon eller att de kommer så nära ögonen att ögonfransarna tar i glasen när jag blinkar. Å vad jag längtar tills de är klara! Då ska jag ha på mig dem jämt, även inomhus och på kvällarna.
På kvällen gled jag ner på stan igen och äntrade B&Bs veranda med L och Å. Där satt vi i ett antal timmar och hinkade öl och filosoferade. Eftersom det var SPORT på tv (det är tydligen nåt rätt stort arrangemang som pågår just nu... jag tror det är VM i OS eller nåt...) hade man riggat upp en storbildsskärm på verandan och en nere i bistron. Lyckligtvis satt vi så långt bort från skärmen att vi slapp höra folk svagsinta kommentarer och analyser av matcherna men när det hände nåt extra anmärkningsvärt, som t ex att Zlatan gjorde mål eller nåt annat helt oväntat så utbröt förstås det obligatoriska brölandet. Då är det bara att lägga ner alla försök till samtal och vänta tills den allmänna uppståndelsen lagt sig. Ungefär som när man står och pratar med nån vid en väg och det åker förbi en långtradare eller en motorcykel eller nåt annat fordon vars motorljud man blir mordlysten av.
Efter en av alla kvällens brölsessioner suckade Å och förkunnade att hon aldrig skulle kunna ligga med nån som brölar till sport. Jag tänkte givetvis svara nåt i stil med att "nä fy fan, inte jag heller!!!!!", men var tvungen att bita i det sura äpplet och erkänna att det var ju precis det jag gjorde i fem år... Nåväl, även solen har fläckar och detta misstag ska inte upprepas igen. Om det inte handlar om en i övrigt osedvanligt het person vars personlighet jag inte behöver bry mig om. Eller Sean Bean. Sean Bean kommer undan med det mesta som jag annars föraktar.
Och idag är det urinväder och jag funderar på om jag ska börja titta på Battlestar Galactica eller fortsätta med DS9.
Kommentarer
Trackback
