ETT SORTS HADES

Jesus, Maria, Josef och alla andra tvivelaktiga gudomar som folk dyrkar, jag är totalt och fullständigt slut. Som sig bör efter en helg i Estocolmo hos mina favorit-turturduvor L och E. Det började bra med en tågförsening i fredags och fortsatte på samma trevliga spår med en helt bisarrt fullsatt tunnelbana ut till the hood. Jo, jag HAR färdats i Sthlms fredagsrusning förut så jag vet hur det brukar vara vid femtiden på eftermiddagen, och är därför trovärdig i mitt påstående att det var ovanligt mycket folk i rörelse. Det är iofs föga förvånande med tanke på mitt ostrategiska val av helg för besöket men fram kom jag till slut och blev serverad en fantastisk middag som slank ner på sådär en 5 minuter blankt. Därefter vidtog öl- och ciderdrickande allt medan den ena trevliga personen efter den andra droppade in. Framåt elvatiden åkte whiskyn fram och jag kan nöjt konstatera att det var precis vad som behövdes för att göra en himla rolig kväll om möjligt ännu mer himmelsk. Det tyckte dock inte L, som undrade varför vi envisades med att dricka tjära. Spotify bjöd på allt från Mesh, Elvis och dödsmetall till klassisk musik som vida övergår min smak i sofistikation, men när jag vid tretiden tyckte att det var dags för lite Goldfrapp sordinerades feststämningen en smula och gäspningarna blev större och större och längre och längre. Okej då, jag får väl erkänna att ms G kanske inte är den bästa att dra på när det börjar ljusna och man tillsammans genererat en pantsamling som skulle kunna försörja ett mindre samhälle i en vecka, men jag kunde inte låta bli.

Jag tror de sista ramlade in i en taxi vid halv fyratiden och då bestämde jag mig för att skita i att dra ut bäddsoffan och istället köra spritfest-style och slagga direkt på plyschsoffan med en soffkudde under huvudet. Värdparet hade redan lagt sig, så jag ville inte väcka dem genom att riva halva vardagsrummet vilket tvivelsutan hade blivit resultatet om jag försökt mig på att veckla ut sängbottnen. Att sova på det viset hade aldrig funkat i nyktert tillstånd, men som alla vet gillar ju John Blund att sprinkla sömnpulver över berusade personer oavsett sovplats och kroppsvidrig ställning så det var nemas problemas att somna. Det var dock mindre trevligt att vakna hopvikt och svettig igår morse, fastklistrad på underlaget och med en känsla av att jag ätit upp halva soffan i sömnen och glömt att svälja sista tuggan. Jag försökte öppna ögonen så långsamt som möjligt, allt medan solstrålarna skickade in små scudmissiler i hjärnan på mig, men min plan att på detta vis ta kål på de små troll som satt inne i kraniet och rådbråkade mina nervändar utan att för den skull bränna sönder hornhinnan kom nesligen på skam. När jag väl fått upp de ljusblå till mer än ett par smala springor förstärktes dessutom spritfestkänslan ytterligare av att den första syn som mötte mig var vardagsrumsbordet, belamrat med lik från gårdagen. Lyckligtvis fanns det rejält med chips kvar som jag snabbt inhalerade för att återställa saltbalansen.

Några timmars orolig sömn senare vaknade hela hushållet till liv och då kändes det något bättre. En slö dag galore inleddes med frukost framför tv:n, där allt givetvis handlade om the bröllop. Sen tog vi den traditionsenliga promenaden till Bea i Svedmyra och provianterade. När vi larvat hem låg vi på en filt i solen en stund medan herrskapets tre katter tumlade runt i gräset och sen parkerade vi våra sega arslen i soffor och fåtöljer och reste oss inte på hela eftermiddagen och kvällen såvida vi inte behövde gå på muggen, byta film eller hämta nåt mer att äta.

Och idag vaknade vi så tidigt att vi hann med att strosa runt på söder ett par timmar fastän jag köpt biljett hem till kl 13.07. Vi åt glass och jag hittade ett par turkosa nätstrumpbyxor samt en fluga med flugor.



En sån där härlig helg som man vill ha oftare!