I'd like to drop my trousers to the world

Den oförlikneliga JävlaJenny hade en insiktsfull kommentar till min jeremiad om könsroller:

"En liten tröst är att man inte kan veta om inte de damigaste av damer också står och krånglar i provhytter och hyperventilerar över att så och så mycket av brösten och den tajta röven måste visas upp för allmänheten för att komma undan som dam och slippa kuvas offentligt i extreme makeover. Å andra sidan, och här är min mörkaste hemlighet, skulle jag hoppa och studsa lyckligt om någon kunde tala om för mig någon gång om jag gör rätt eller inte, en liten push bara eller ett brutalt uppvaknande. Får man ha brallor från barnavdelningen när man passerat trettio? Om man vill framstå som seriös? Hur länge är det okej att färga håret rött? Inte för att det börjar bli grått utan för att man inte vill misstas för pervers hennatant med för många katter.
Varje gång jag tycker att jag löst ett dilemma uppstår två nya, för allt ska kvantifieras för att passa in, inte för lite inte för mycket.
Fast vi har ändå privilegiet att välja mellan kjol och byxor om vi behagar, ett litet försprång men ändå."

Jag började svara, men insåg att det skulle bli så långt att det snarare blev ett eget blogginlägg så here it goes:

"Jo, det är ju bland annat det man kommer underfund med så småningom. Att det är precis lika besvärligt för andra att dra på sig kvinnokostymen, men att väldigt många nog inte ifrågasätter att det krävs att man fixar, trixar, rakar, plockar, framhäver, döljer, vickar, plutar, trutar, ler inbjudande, är lagom LAGOM och ständigt visar sig från sin bästa sida för att passera som KVINNA™. Och värre än så; vi lär oss till och med att GILLA det!!

Det gör mig förbannad att så många människor, damer och herrar, tillbringar en stor del av sina liv med att räkna ut hur de bäst ska pressa in sig i en jävla chimär, en sorts kalleankavärld som liksom nationalekonomisk teori inte beskriver VERKLIGHETEN utan hur några idioter tycker att verkligheten BORDE vara... (sådärja, nu fick jag in lite kritik mot marknadsekonomi också...)

När det gäller kvinnor misstänker jag dessutom att om vi INTE hade blivit drillade att hålla på som vi gör så hade världen varit ett mer jämställt ställe för länge sen, för då hade vi haft TID till att kämpa för det och erövra ännu mer av det intellektuella landskapet, istället för att oroa oss för att håren på överläppen börjar synas lite för mycket eller vilken BH som framhäver brösten på det bästa sättet, utan att för den skull vara vulgär.

Om det betyder nåt så tycker JAG att man kan köpa kläder var som helst så länge de passar (men jag känner mig alltid... som en skumraskfigur på nåt märkligt vis när jag smyger runt på barnavdelningen efter kläder till mig själv...), färga håret i vilken kulör man vill så länge man ids och ändå framstå som en kompetent och mogen person, eftersom man ÄR en kompetent och mogen person. Om inte annat märker folk det när man öppnar käften och kräver sin rätt. Vuxna ser annorlunda ut idag än för bara 10-15 år sen och det kommer världen vänja sig vid. När vi sitter på hemmet kommer ju 75% av grannarna se ut ungefär som vi. Men jag förstår precis vad du menar med dilemmahydran; det är inte helt lätt att jobba på bibliotek och göra ett trovärdigt intryck på the random patron när man varken ser exekutiv ut eller som en gudrun sjödén-kulturkofta ;P

Och för att återgå till pervers hennatant-resonemanget; det syns definitivt skillnad på nån som försöker se ung ut och därför konserverar sin klädsmak nånstans i 20-årsåldern och på nån som har en STIL som kanske sticker ut lite men som ändå åldras med en. Tycker jag. Och är det nån som missar det eller får fel uppfattning så är det h*n som ska sätta sig på nåt vasst och rotera och inte vi som ska ändra på oss."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0