As low as he goes he never quite goes this low

Eftersom mitt liv för tillfället är ungefär lika spännande som golf roade jag mig nyss med att rensa avloppen i badrummet. Det visade sig bli lite mer rafflande än jag hade tänkt mig.

Handfatet gick rätt smärtfritt förutom att jag höll på att svimma och kräkas samtidigt när en grå, hårig slemklump stor som ett nästan fullgånget elefantfoster med ett ljudligt SCHLURP pressade sig ut ur vattenlåset. Hur i helvete fick den plats där?? undrade jag, tills jag kom att tänka på att det var just det den inte fick, och att det är därför det varit stopp i handfatet den senaste veckan. D'oh!

Badkarsavloppet beredde inga större problem, men jag blev aningen fascinerad när jag grävde runt i vattenlåset och fick detta på kroken (känsliga läsare varnas):





Voila! En hårkorv av galaktiska dimensioner. Märkligt att jag över huvud taget har hår kvar på huvet. Särskilt med tanke på att jag faktiskt dessutom samlar upp och slänger ungefär 3 hårbollar stora som hönsägg som jag får i händerna varje gång jag tvättar håret.

Men det var inte den monstruösa hårkorven som gjorde att det hela blev lite för intressant. När jag hade rengjort avloppet och skulle sätta tillbaks plastploppen till höger på bilden i hålet som hårkorven kommer upp ur så blev jag varse att gummihandskar + tvålavlagringar tillsammans ger en högst ovälkommen såpad gris-effekt. Jag klämde till med hela min kraft för att få ner ploppen i det underdimensionerade hålet, och SPLATT sa det när den åkte ner i fel hål och försvann i det bruna vattnet.

Jag blev alldeles kall, samtidigt som jag än en gång kände att jag kommer sorgligt till korta på svordomsområdet. Desperat försökte jag få ner handen bredvid röret för att känna efter om jag kunde fiska upp den, men det var för trångt. Under bråkdelen av en sekund funderade jag på att ringa Mimers jourtelefon, för jag trodde att ploppen var ett minne blott och nu låg och skvalpade i nån kloakbassäng nånstans djupt under huset och att det kanske inte är så klokt att använda badkaret om det inte finns nåt lock till vattenlåset. Efter en stund gaskade jag dock upp mig och bände med våld loss badkarsröret från hålet och stack ner handen så långt jag kunde och där var ploppen!

Det visade sig dock att jag ropade hej för tidigt. Såpad gris-effekten skulle än en gång köra upp en knölpåk i röven på mig. Flyktig som en hägring och hal som en ål gled ploppjäveln undan så fort jag lyckades få ett aldrig så litet grepp om den, och jag kallsvettades av skräck för att den skulle slinka genom passagen till avloppet och vara för evigt borta. MEN! Skam den som ger sig, friskt vågat, hälften vunnet, today is a good day to die med  flera liknande plattityder. Till slut fick jag ett ordentligt tag om min slemmiga nemesis och fiskade segervisst upp den för att med aningen mer brutalt våld än nöden krävde återbörda den till sin rätta plats.

Som Worf skulle ha sagt: many songs will be sung about this glorious battle!

 


Kommentarer
Postat av: Marky

Jag undrar hur många livstider det skulle ta mig att få ihop till en sådan korv ;o)

2010-06-13 @ 19:12:08
URL: http://onestepbeyond.blogg.se/
Postat av: Hades

Du får satsa på att återfödas som apa i nästa liv... B-)

2010-06-13 @ 21:25:38
URL: http://ettsortshades.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0