Yes, you've made yourself very plain

Förutom att tillbringa en timme med att lyssna på foliehattens utläggningar om myndigheternas mörkläggning av spöken, inavel och allmänt ogudaktigt beteende i en liten byhåla i Bergslagen så gjorde jag igår ett lånekort åt en schweizare som såg ut som en blandning av den blonda datanörden i Arkiv X och Garth i Wayne's world. Det eventuellt komiska i hans utseende hamnade dock i skymundan av min pinsamt urkassa engelska. Jag låter verkligen som en afasidrabbad Kurt Olsson. "Öh änd wit thö pinkod you borrow böcker in our self service device... änd on our webbsajt jo can låna om... eh... renew loans... öh... änd jo kän use värius dejtabejses... öh... which kontejns informejtion... öh..." Var finns babelfiskarna när man behöver dem??

Vi har börjat med ett nytt schemaläggningsprogram på jobbet där man lägger in alla sina möten, pass och andra aktiviteter. För att det ska funka så lägger alla först in sina önskemål och sen ska vi göra korrigeringar under en period innan det slutliga schemat genereras. Programmet är så fruktansvärt segt att varje gång man ändrat på nåt och klickar på OK tar det en halvminut för sidan att ladda så att man kan göra nästa ändring. Det här driver fler än mig till vansinne eftersom vi ju har annat att göra som känns mer angeläget än att sitta och tomglo i en halvminut 75 ggr på raken i 2 timmar. Nu har jag dock kommit på ett sätt att göra den här dötiden lite mindre retfull och plågsam, nämligen att ägna den åt KNIPÖVNINGAR. Det funkar även att fylla tiden med när man har golvpass och går med tomma och fulla bokvagnar fram och tillbaka till receptionen och måste vänta på den skitlångsamma handikapphissen med sin skitlångsamt självstängande dörr varje gång man ska upp eller ner från gången över Vasagatan till fackbiblioteket. Med tanke på hur mycket tid jag lär ägna åt dessa sysslor framöver lär jag få passa mig så jag inte får så fitta (HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH) bäckenbottenmuskler att jag till slut inte ens kan slappna av när jag ska på muggen.

Varje gång jag tror att jag sett det värsta av 90-talet återvända från modehelvetet dyker det upp ett nytt jävla påfund som ger mig svåra konvulsioner. Idag insåg jag på allvar att alla horribla plaggs moder, cykelbyxan, krälat upp från den stinkande dypöl där den vilat salig i åminnelse sen sommaren 1991. Jag är mycket väl medveten om att jag tycker det är skitfult delvis på grund av att jag var med sist det begav sig men kom igen, hur mycket ska en estet behöva tåla egentligen??? Först foppatofflan, sen pastellblommiga byxdressar och nu det här!

Apropå pasteller så såg jag världens beigaste man på bussen idag igen. Han har exakt samma färg på kläderna som på håret, det vill säga beige. Hur tänker han? "Hm... hur ska jag göra för att se så trist och intetsägande ut som möjligt...?" Grejen är ju bara att det blir fejl ändå eftersom han blir iögonenfallande på grund av sin beigehet. Men håll med om att det är en smula udda att matcha kläderna helt med färgen på resten av sig själv. Ungefär som om jag skulle köpa en hel garderob endast bestående av kläder i exakt samma bruna färg som mitt hår och så kanske nåt accentplagg eller nån accessoar i samma kaffe med mycket mjölk-nyans som jag har på huden.

Är det nån som vill byta fötter med mig? Jag skulle fan få skavsår om jag använde sockiplast. Innan jag gick från jobbet var jag tvungen att spontan-plåstra om fötterna med 5 plåster för att palla att gå till body shop och sen till bussen. Allt trots att jag var helt säker på att jag hade ett par skavsårssäkra skor. Men det var väl promenaden till Helskön vid Ringvägen för att köpa ansiktskräm på lunchen som gjorde susen. Imorrn blir det kinaskor, oavsett väder. I såna här lägen funkar inte ens annars säkra kort som träskor eller converse.

MEN på bussen hem såg jag i alla fall nåt som piggade upp i min skinnflådda misär, nämligen att Stadsmissionen ska öppna en second handbutik på Hälla syd. Gissa vem som kommer sitta på en buss dit på fredag?? Hoppas bara de har kul grejer där och inte är lika amish som Röda korset.

Jag köpte förresten hudvårdsprodukter för drygt 800 spänn idag vilket är tämligen anmärkningsvärt om man beaktar det faktum att jag tills för drygt ett år sen alltid köpte det billigaste möjliga som gick att få tag på utan att det var rent skadligt för huden. Men plötsligt insåg jag att a) jag har faktiskt råd att köpa annat än exempelvis acos ansiktskräm för 50 spänn som bara gör att jag blir torr och flottig samtidigt och b) dyra grejer räcker faktiskt längre. Grattis till mig, det tog mig bara 15 år av självständig ekonomi att upptäcka att ibland är det faktiskt både  bättre OCH mer lönsamt med kvalitet än kvantitet. Och jag måste ju säga att grapefruktdoftande duschkräm har sina poänger.

Kommentarer
Postat av: Jävla Jenny

Gällande cykelbyxor har jag svårt att se distinktionen mellan inte okej = cykelbyxor, och okej = leggings.



Är det längden, materialet, socialgrupp?



/Hon som längtar efter ett mer spännande mode än nattlinne (tunika) och långkalsonger (leggings).



2010-06-02 @ 11:34:27
URL: http://babyroyale.wordpress.com
Postat av: Hades

Jag ser leggings mer som en tjockare och mer påklädd variant av strumpbyxor, även om jag inte är nån storanvändare av detta plagg heller... cykelbyxor däremot hör hemma i Tour de France och det sena 80- och tidiga 90-talets aerobicskultur.



2010-06-02 @ 12:49:31
URL: http://ettsortshades.blogg.se/
Postat av: Jävla Jenny

Mm, leggings hamnar nog nånstans mellan strumpbyxor och långkalsonger. Beror helt på graden av noppor och sladdrig söndertvätthet.



Jag var skitglad när jag fick mina första cykelbyxor i sjuan. Jävlar vad snygg jag var då. Borde ha sparat dem istället för att slänga dem åt helvete, alltså, vara lite hipp nån gång.

2010-06-02 @ 13:50:45
URL: http://babyroyale.wordpress.com
Postat av: Hades

Det är knappt så jag vill stå för detta jag just ska till att avslöja, men 1990 var cykelbyxan inte bara the plagg of choice för egen del. Jag tyckte dessutom att ett par vältränade mansben och en vältränad mansröv inpackad i lårkort lycra var bland det hetaste man kunde skåda... Där ser man vad pubertetshormoner kan göra med omdömet!

2010-06-02 @ 15:14:13
URL: http://ettsortshades.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0