There is nothing anyone can do to hurt you

Lägesrapport från första jobbdagen: jag lever. Och mer därtill; jag vill inte dö ens litegrann! Tänk om det faktiskt är så att jag tycker att det är ROLIGT jobb jag har!! 8-| Men säg det inte till nån, det är mitt rykte som står på spel!

På jobbet väntade mig ett proppfullt postfack, en proppfull inbox och kollegor som hjärtligt välkomnade mig tillbaks med diverse frågor om allt som rör mina ansvarsområden. Härligt att veta att det märks när man är borta.

Jag började arbetsdagen med att göra en "att göra"-lista och sen var det dags att sitta i infodisken i några timmar. Första passet efter semestern brukar alltid vara fruktansvärt för att hjärnan är helt ur fas. Oavsett vad folk frågar så tittar jag förvirrat på dem medan jag försöker förstå vad de säger.

"Öh... Nytt juridiskt arkiv... vänta nu... eh..." *blir superstressad eftersom det inte går att se i katalogdatabasen var de ska stå, letar på 47 ställen där de enligt alla logikens (och bibliotekets) regler borde finnas, men går bet och måste fråga en kollega som upplyser om att de står bakom SOU:erna i magasinet, vilket jag mycket väl visste*

"Äh... en nyutkommen roman av Liza Marklund sa du... hm... vänta nu..." *knappar nervöst på datorn men får ingen träff eftersom jag på fyra veckor hunnit glömma bort att Liza stavas med Z och inte med S*

"Kopiering...? Ja, eh... jo, såhär va..." *sneglar hjälpsökande på kollegan bredvid i disken*

Ikväll jobbar jag till kl 19 så det blir några timmar till i disken innan jag kan hälla ut mig i soffan och kolla vidare på första avsnittet av Star trek: Voyager. Ska försöka hinna skala av toppen på gigantopappershögen som förökat sig meddelst delning och kanske beta av några mejl oxå innan det är dags att gå på passet kl 16. Om vän av ordning undrar varför jag bloggar på arbetstid om jag nu har så jävla mycket att göra så kan jag upplysa om att eftersom jag jobbar sent så tar jag lunch sent, och är alltså tekniskt sett ledig nu. Frågor på det?

Nu känns hur som helst det knappt som att jag har varit ledig, man sugs in i ekorrhjulet på en plancktidsenhet! Jag ser redan fram emot helgen, men på det där sköna sättet som man gör när man inte är helt utarbetad utan bara vill ha lite variation i jobbvardagen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0