And I've never felt so alive in the whole of my life
Välkommen till ännu en "hej dagbok, idag har jag gjort det och det, hejdå dagbok!"-blogg. Att börja blogga NU känns förvisso en aning 2003, men det skiter jag i för jag är så jävla eljest.
Idag vaknade jag vid halv åtta och kände mig som utskitet äppelmos. Lyckades somna om och vaknade igen vid tiotiden då jag praktiserade mig upp för att brygga en halvliter kaffe och inhalera någon typ av frukost.
Kollade lite på "Flickan som lekte med elden" igår (eller vafan den nu heter, nr 2 i millennieserien iaf) och kan konstatera 2 saker: a) Michael Nyqvist är gravt överreklamerad och ser ut som en koppärrig jättekerub och b) det finns visst ingen gräns för hur många olika vis man kan plåga unga damer på i populärkulturen, och varje sätt är uppenbarligen ett steg närmare publiksuccé. Svårt kräkframkallande insikt, på min ära.
Tog bussen till Brödet & fiskarna och kunde väl där konstatera att WT-beståndet i den här stan är större än jag riktigt vill låtsas om (själv tillhör jag givetvis en mycket mer sofistikerad del av populationen...). Nä men allvarligt talat, jag blir fan deprimerad av att vistas bland folk ibland. Det händer dock att jag drabbas av den smärtsamma insikten att jag nog inte låter så jävla smart själv heller alla gånger när jag glider runt i offentligheten och ägnar mig åt hjärndöd slentriankonversation med mina vänner, men det väljer jag att ignorera.
Hittade hur som helst en mycket puffig kjol i nån sorts mörk, ganska mättad kakifärg
(skämdes en smula över att jag var tvungen att slå upp hur "kaki" stavas, men skammen vändes i extas när jag såg att det på den excellenta sajten thesauruslex finns ett BASKISKT lexikon - HELVETE vad fränt!!!)
som jag bara måste dra ihop lite i midjan med ett resårband innan den blir användbar, en svart tunika/klänning som jag tänkte förlänga med en spetskant och sy på en ficka på samt en gråblå tunn kofta. Sen missade jag bussen med en plancktidsenhet och istället för att stå och vänta i en halvtimme på nästa promenerade jag ner på stan, vilket var förvånansvärt skönt. Att promenera så långt brukar tråka ut mig men av nån anledning hade jag en massa spring i benen. Dessvärre var det jonstorm ute så jag fick nekros i öronen.
Tog en sväng på pöbelbutiken Ginatricot och hittade där en otroligt ball tillika gigantisk röd ring i form av en bukett rosor, samt en svart tygkasse med ett blingbling-kranium på.
Rätt OK shoppingrunda m a o. Nu blir det dock embargo på typ allt fram till den 27.
Idag vaknade jag vid halv åtta och kände mig som utskitet äppelmos. Lyckades somna om och vaknade igen vid tiotiden då jag praktiserade mig upp för att brygga en halvliter kaffe och inhalera någon typ av frukost.
Kollade lite på "Flickan som lekte med elden" igår (eller vafan den nu heter, nr 2 i millennieserien iaf) och kan konstatera 2 saker: a) Michael Nyqvist är gravt överreklamerad och ser ut som en koppärrig jättekerub och b) det finns visst ingen gräns för hur många olika vis man kan plåga unga damer på i populärkulturen, och varje sätt är uppenbarligen ett steg närmare publiksuccé. Svårt kräkframkallande insikt, på min ära.
Tog bussen till Brödet & fiskarna och kunde väl där konstatera att WT-beståndet i den här stan är större än jag riktigt vill låtsas om (själv tillhör jag givetvis en mycket mer sofistikerad del av populationen...). Nä men allvarligt talat, jag blir fan deprimerad av att vistas bland folk ibland. Det händer dock att jag drabbas av den smärtsamma insikten att jag nog inte låter så jävla smart själv heller alla gånger när jag glider runt i offentligheten och ägnar mig åt hjärndöd slentriankonversation med mina vänner, men det väljer jag att ignorera.
Hittade hur som helst en mycket puffig kjol i nån sorts mörk, ganska mättad kakifärg
(skämdes en smula över att jag var tvungen att slå upp hur "kaki" stavas, men skammen vändes i extas när jag såg att det på den excellenta sajten thesauruslex finns ett BASKISKT lexikon - HELVETE vad fränt!!!)
som jag bara måste dra ihop lite i midjan med ett resårband innan den blir användbar, en svart tunika/klänning som jag tänkte förlänga med en spetskant och sy på en ficka på samt en gråblå tunn kofta. Sen missade jag bussen med en plancktidsenhet och istället för att stå och vänta i en halvtimme på nästa promenerade jag ner på stan, vilket var förvånansvärt skönt. Att promenera så långt brukar tråka ut mig men av nån anledning hade jag en massa spring i benen. Dessvärre var det jonstorm ute så jag fick nekros i öronen.
Tog en sväng på pöbelbutiken Ginatricot och hittade där en otroligt ball tillika gigantisk röd ring i form av en bukett rosor, samt en svart tygkasse med ett blingbling-kranium på.
Rätt OK shoppingrunda m a o. Nu blir det dock embargo på typ allt fram till den 27.
Kommentarer
Trackback
